Frågor och svar om gynekologisk cellprov

 
 
Varför tar vi gynekologiskt cellprov?

Vem blir kallad till gynekologisk cellprov?

Varför börjar man ta prover när man fyller 23 år, och inte tidigare?

Varför sluta att ta prov efter man fyllt 65 år?

Var sker provtagningen, och vem utför den?

Vad behöver jag tänka på före undersökningen?

När är bästa tiden i menscykeln att ta sitt gynekologiska cellprov?

Jag är gravid, skall jag ändå gå på gynekologiskt cellprov?

Skall jag ta ett gynekologiskt cellprov om jag ammar?

Behöver jag ta gynekologiskt cellprov om min livmoder är bortopererad?

Hur går provtagningen till?

Har jag ont efter undersökningen?

När, och hur får jag svar på cellprovet?

Hur vanligt är livmoderhals cancer?

Kan man upptäcka cancer i äggstockar eller i livmodern med gynekologiskt cellprov?

Vem kan drabbas av livmoderhalscancer?

Vad händer om provet visar cellförändringar?

Vad är HPV?

Vad menas med att det HPV i mitt cellprov?



Varför tar vi gynekologiskt cellprov?
Syftet med att gå på gynekologiskt cellprov är för att upptäcka och behandla cellförändringar i livmodertappen. Cellförändringar är en ytlig förändring på livmodertappens slemhinna som oftast läker ut av sig självt. Cellförändringar är INTE cancer! Cellförändringar är inte en sjukdom i sig, utan något som man lätt kan ta bort för att slippa utveckla livmoderhalscancer i framtiden.

 


Vem blir kallad till gynekologisk cellprov?
Du blir kallad första gången det år du fyller 23 år. Kvinnor mellan 23 och 50 år erbjuds sedan gynekologisk cellprovtagning vart tredje år, och kvinnor mellan 50 och 65 år blir kallade vart femte år. Tätare provtagning ger inget nämnvärt ökat skydd mot livmoderhalscancer.

 


Varför börjar man ta prover när man fyller 23 år, och inte tidigare?
Kvinnor yngre än 23 års ålder har ytterst sällan livmoderhalscancer. I den här åldern är cellförändringar vanliga utan att vara tecken på livmoderhalscancer, och de flesta cellförändringar läker ut och försvinner av sig självt.

 


Varför sluta att ta prov efter man fyllt 65 år?
Det är mycket ovanligt att kvinnor som tidigare i livet haft normala gynekologiska cellprover, får cellförändringar efter 50 års ålder.

 


Var sker provtagningen, och vem utför den?
Undersökningen görs på närmaste mödravårdscentral/barnmorskemottagning av barnmorska.

 


Vad behöver jag tänka på före undersökningen?
Du skall inte ha menstruation eller onormal flytning då provet tas. Dygnet innan bör du inte ha haft samlag eller använt tampong eller använt slidkräm, slidpiller eller sköljt slidan. Om du nyligen fött barn, gjort abort eller opererat din livmoder, så rådgör med din barnmorska.

 


När är bästa tiden i menscykeln att ta sitt gynekologiska cellprov?
I mitten av menscykeln, det vill säga, vanligtvis ca 14 dagar efter din senaste mens första dag. Detta beror på att livmoderhalssekretet är tunnast vid denna tidpunkten,(ägglossning), men detta är inget som man oftast tar hänsyn till, utan det är viktigast ATT du tar ditt gynekologiska cellprov!!

 


Jag är gravid, skall jag ändå gå på gynekologiskt cellprov?
Om du är aktuell för kallelse under året, så erbjuds du cellprov i samband med det första besöket på mödravårdscentralen/barnmorskemottagningen. Cellprov på gravida kan tas fram till och med den 20:e graviditetsveckan.

Är du längre gången än graviditetsvecka 20, erbjuds du att ta ett cellprov efter förlossningen. Man bör då vänta cirka fyra månader efter förlossningen för att få ett tillförlitligt svar.

 


Skall jag ta ett gynekologiskt cellprov om jag ammar?
Det allra bästa är att vänta tills menstruationen kommer igång, i alla fall bör du vänta cirka fyra månader efter din förlossning, men rådgör med din barnmorska.

 


Behöver jag ta gynekologiskt cellprov om min livmoder är bortopererad?

  • Om du har kvar din livmodertapp efter du opererat bort din livmoder, skall du fortsätta med dina cellprovtagningar.


  •  
  • Kvinnor som fått hela livmodern, och sin livmodertapp bortopererad, behöver inte gå på cellprovskontroller.
     
  • Om däremot operationen gjordes på grund av livmoderhalscancer, eller på grund av cellförändringar i livmoderhalsen, ska du fortsätta gå på cellprovskontroller. Om du är osäker på något av detta, så skall du fråga på den klinik där operationen gjordes.
 


Hur går provtagningen till?
Du får lägga dig i en gynekologisk stol, och med hjälp av en liten träspatel, och en mjuk borste fångar barnmorskan upp avstötta celler på livmodertappen och i livmoderhalskanalen. Detta är inte smärtsamt, men man kan uppleva att det spänner lite i slidan, och i underlivet när barnmorskan letar efter livmodertappen. Cellerna stryks ut på en glasplatta, och skickas till laboratoriet för undersökning.

 


Har jag ont efter undersökningen?
Nej, du skall inte ha ont efter undersökningen. Eventuellt kan det komma en liten blödning eller blodtillblandad flytning, vilket är helt ofarligt, och beror på att området i, och runt livmodertappen är rikt på blodkärl.

 


När, och hur får jag svar på cellprovet?
Målsättningen är att alla kvinnor skall få skriftligt svar hemskickat inom 4 veckor, oavsett resultat. Har du inte fått svar inom 6 veckor, så kontakta din barnmorska. Om ditt prov år svårt att bedöma, eller visar cellförändringar, får du en tid till din gynekologmottagning, som kallar dig för undersökning.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera orsaker till att man behöver ta ett förnyat prov, det behöver inte alltid vara cellförändringar. Provet kan ha varit svårbedömbart på grund av otillräckligt antal celler, inflammation, eller innehållit mensblod.

 


Hur vanligt är livmoderhalscancer?
I Sverige får cirka 450 kvinnor per år livmoderhalscancer. Det tar lång tid, upp till tio femton år, från att man upptäckt cellförändringar, tills att de utvecklas till livmoderhalscancer.

 


Kan man upptäcka cancer i äggstockar eller i livmodern med gynekologiskt cellprov?
Nej, syftet med cellprovet är att upptäcka eventuella cellförändringar i livmodertappen. Det behövs då en fullständig gynekologisk läkarundersökning. Rådgör med din läkare eller barnmorska om du är orolig för detta.

 


Vem kan drabbas av livmoderhalscancer?
Livmoderhalscancer orsakas av ett sexuellt överfört virus- HPV (Humant Papillom Virus). Om du har haft samlag finns det en liten risk att du kommit i kontakt med det virus som på lång sikt kan utvecklas till cellförändringar. Nästan alla läker ut sin virusinfektion av sig självt, men hos några enstaka kvinnor stannar viruset kvar och kan utvecklas till cellförändringar.

Cirka 30000 svenska kvinnor får varje år besked att de har cellförändringar, och cirka 450 av dessa får besked om att de har livmoderhalscancer.

 


Vad händer om provet visar cellförändringar?

De flesta cellförändringar läker ut av sig självt. Då man inte vet vilka cellförändringar som läker ut, eller vilka som kan utveckla sig som cancer, får kvinnan en tid till gynekolog för nytt cellprov samt undersökning med ett så kallat kolposkop. Detta är en slags kikare som man kan förstora saker med, exempelvis tittar läkaren på cellerna i livmoderhalsen och på livmodertappen.

Om läkaren upptäcker celler som ser onormala ut, tar läkaren bort en mindre del av vävnaden från livmodertappen i lokalbedövning, detta kallas konisering. Detta görs för att få bort cellförändringarna, samt att kunna få besked om vilken typ av cellförändringar som finns på livmodertappen. Efter en konisering blir du kallad på cellprover med tätare intervall än du blev tidigare.

 


Vad är HPV?

Livmoderhalscancer orsakas Humant Papillomvirus (HPV). HPV är ett virus som kan överföras sexuellt. Det är vanligt förekommande och de flesta människor som har eller haft sex får en HPV-infektion någon gång i livet. Oftast läker HPV-virus ut av sig själv, men om man får en kvarstående infektion utvecklas det ofta cellförändringar med tiden. Cellförändringar kan om de får kvarstå obehandlade vidareutvecklas till cancer. Det är en process som tar lång tid, 10–15 år eller mer.

 


Vad menas med att det HPV i mitt cellprov?

Livmoderhalscancer orsakas Humant Papillomvirus (HPV). HPV är ett virus som kan överföras sexuellt. Det är vanligt förekommande och de flesta människor som har eller haft sex får en HPV-infektion någon gång i livet. Oftast läker HPV-virus ut av sig själv, men om man får en kvarstående infektion utvecklas det ofta cellförändringar med tiden. Cellförändringar kan om de får kvarstå obehandlade vidareutvecklas till cancer. Det är en process som tar lång tid, 10–15 år eller mer.